Vecka 37!

 


Vecka 37:
 Barnets totala längd är nu ca 47 cm och det väger 2,79 kg i början av veckan och ca 2,97 kg vid veckans slut. De allra flesta barn fixerar sig nu under den sista delen av graviditeten. Den här veckan börjar många kvinnor längta efter att föda. Det börjar bli rejält tungt och det är jobbigt att nattsömnen blir störd. Det är vanligt att känna förvärkar nu. Från och med nu är det vanligt att man träffar barnmorskan varje vecka. Det är det bra om man skriver en sammanfattning av sin graviditet med barnmorskan samt skriver ett förlossningsbrev. Nu är det viktigt att ta det lugnt eftersom stresshormoner påverkar både en själv och bebisen. Man ska gärna försöka boosta sig själv och sin partner med aktiviteter som främjar lugn och harmoni.
 
 
Min vecka 37: 
18 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum. Mindre än två veckor kvar till 40 veckor. Jag är alltså 37+2  idag, dvs. i vecka 38. Nu börjar det kännas i hela kroppen att det händer grejer. Jag har mycket förvärkar på nätterna och på dagarna orkar jag knappt röra mig. Hade jag inte haft min sjukdom är jag säker på att det inte hade gjort så här ont eller att jag varit så här trött. Men det är nog tungt för de allra flesta de sista veckorna/dagarna. BB-väskan är packad, jag har skrivit förlossningsbrev, vårdplan är gjord och jag känner att jag är väl så förberedd det går att bli. Men riktigt förberedd kan man ju aldrig vara på något man aldrig upplevt. En av min bästa vänner som arbetar som professionell Doula ska även vara min Doula under födseln. Det känns väldigt skönt och lyxigt att få ha ett sånt stöd till både mig och M, speciellt som det nu är kris på förlossningen i Göteborg. Det inte finns tillräckligt med barnmorskor som kan jobba över sommaren. Typsikt. Min barnmorska har gått på semester nu, min smärtläkare går snart och även min förlossningsläkare. Så ingen som har bra kännedom om mig och min sjukdom kommer att finnas på plats när det är dags. Alltså hela Sverige stannar upp när det är semestertider, ha,ha, då funkar ingenting. Självklart vill jag att alla som sliter så hårt ska få gå på semester, det är bara lite läskigt att inte veta om det kommer finnas varken plats eller personal när det är dags. Jag önskar också att jag var mer utvilad än uttröttad men det är inte så mycket att göra åt. :) Enda som saknas nu är barnvagnen som vi beställde i april och ännu inte har fått. Vi fick i alla fall lov att hämta babyskyddet från BRIO som var klart i förväg, så nu har vi det redo, den dagen det är dags att åka in. Jag kan inte fatta riktigt att det är så här nära nu. Snart får jag hålla vår lille Stampe i famnen! :D 
 
 
 

Kommentarer:

1 Vivi:

Så otroligt spännande det måste vara för er. Vad fantastiskt att ni snart ska få träffa en helt ny människa! Hisnande tanke!

Kommentera här: