Spring in Rome! Part 3!
Vi började som varje morgon med en frukost på ett mysigt café.
Varma paninins, kamomillte och cappuccinos (för sambon), en dröm jämfört med rispuffar med rismjölk på stående fot i hemma i köket.
Sen tog vi metron i riktning Battistini till Vatikanen. Supersmidig och snabb tunnelbana, vi var där på några minuter!
Det går inte att beskriva eller fånga på bild hur otroligt stor och mäktig Petersplatsen och...
...Peterskyrkan faktiskt är. Om ni tittar noga kan ni se att alla små figurer vid kolonnerna är människor som står i kö för att få komma in och titta på Peterskyrkan, kön var oändligt lång och man var tvungen att passera metalldetektorer och köra sin väska genom röntgenbelysning först för att få komma in, precis som på flygplatsen.
Men kön, som sträckte sig runt halva Petersplatsen var väl värd att stå i för att få se Peterskyrkans storslagna inre. Det fanns gott om toaletter och det gick mycket fortare än man trodde så det var faktiskt inga problem med kön.
Kyrkan är ofattbart stor och dess inre en skattkamare av ovärderlig konst, målningar och skulpturer av världens mest berömda konstnärer och guld, ädelstenar, marmor och dyrbara träslag i ett överdåd utan dess like. Basilikan började byggas år 1506 och invigdes 1626 så den tog alltså långt över 100 år att bygga.
Baldakinen av förgylld brons som ritades av Bernini på 1600-talet är det vackrate i kyrkan tillsammans med...
...det oerhört detaljrika utsmyckade taket och Michelangelos vackra kupol som är 136 meter hög. Tvärr hann den inte fullbordas innan hans död, så han fick aldrig se det magnifika slutresultatet.
Från Peterskyrkan kan man också komma till skattkammaren där Vatikanens ovärderliga skatter ligger belysta bakom glas och hårt bevakade av Vatikanens egen polis och The Swiss Guard. Jag råkade missa skyltarna om fotografering förbjuden så här får ni se ett av de många hundratals kors som fanns i skattkammaren. Det är smaragder, diamanter och rent guld ni ser här. Här inne fanns så oändligt många bägare, kors och smycken dekorerade med diamanter och ädelstenar stora som persikor, värda miljoners miljoner kronor. Vi blev faktiskt lite illa tillmods av tanken på vad den katolska kyrkan har roffat åt sig genom tiderna med sina hänsynslösa skattindrivare. Om de skulle sälja 1 av alla de tusentals smycken de har här inne, skulle de kunna hjälpa många människor till ett bättre liv. Utanför murarna runt Vatikanen ligger massor av tiggare, utan ben och armar och ber om en slant för att överleva, innaför murarna finns en rikdeom och ett överdåd som inte ens går att värdera, kontrasten fick mig faktiskt att må dåligt, även om det var fantastiskt spännande att se allt det här.
Här står jag på Petersplatsen med obelisken i bakgrunden.
Förstår ni hur stor kyrkan är när jag står här, det här är foten på en utav pelarna till ingången, man känner sig rätt liten! (Vilket säkert är meningen).
Den vackra kupolen sedd från Vatikanmuseet! Sen tog vi en lååååång tur genom Vatikanmuseet och tittade på Rafales stanzer och Sixtinska kapellet, köer, köer och åter köer och otroligt långt att gå, för att koma till Sixtinska kapellet. De har nämligen gjort det så att man måste gå igenom alla rum i hela museet för att komma till Sixtinska, ett tag höll jag på att svimma av utmattning och ville bara komma ut från de trånga varma korridorerna och bort från allt folk. Som tur var kan man sitta och vila när man väl kommer fram och ser det fantastiska rummet och målningarna.
Men efteråt var jag glad att jag fick se det tillslut! Tyvärr fick man inte fotografera där inne och den här gången lydde jag, he,he. På mig hade jag hallonröd klänning från HM, vit kofta från LaRedoute, trench från Burberry, mina Converse och halsbandet från KJL.
Sen fick jag vila upp mig på hotellet i flera timmar. Lite goda italienska...
...oliver, fick till slut upp min energi igen!
Kvällens outfit blev denimtreggings från HM, mina nya röda skor från Scorett och en röd topp från HM, samt stor örhängen från Lindex. Och så slängde jag min svarta kavaj från Zara över axlarna!
Efter att ha gått vilse i en mörk och läskig park hittade vi tillslut till underbara restauranten Giarrosto Fiorentino, där maten var lika sagolikt god som kvällen innan och...
...eftersom vi fick vänta på bord i 5 minuter bjöd dem oss på var sitt glas äkta champagne medan vi väntade. Kunde ju inte dricka det tyvärr, men min sambo fick två glas och var mer än nöjd. Sån service finns inte i Sverige! Kanske om man är stamgäst på Sveriges finast restaurant, men i Rom var det sån otroligt fin service över allt, oavsett billigt eller dyrt ställe!
Kyparen var fantastisk!
Kvällen avslutades på en läckert inredd bar på Via Veneto. En underbar kväll igen och jag tackade min lyckliga stjärna att jag fick må så bra, att jag kunde göra alla dem här roliga sakerna! Visst hade jag ont hela tiden, men inte i närheten så mycket som jag brukar, så det var verkligen härligt!